55 m²
Stensatt yta
9 lm
Stödmur
180 mm
Bärlager
Stensatt uppfart och stödmur i Johanneshov, Gullmarsplan brukar kopplas till kuperade villatomter där nivåskillnader, avrinning och slitage från biltrafik behöver hanteras samtidigt. När äldre asfalt spricker, grus vandrar ut mot gatan eller marken börjar röra sig intill infarten blir en ny uppbyggnad med rätt bärighet, kantstöd och mur ett vanligt sätt att göra ytan både mer stabil och lättare att använda året runt.
Så byggs en stensatt uppfart med stödmur i Johanneshov, Gullmarsplan
På tomter med nivåskillnader börjar arbetet med att marken mäts in så att höjder, fall och anslutningar mot garage, gångar och gata stämmer. En uppfart behöver normalt ett fall på omkring 1:50 till 1:40 för att vatten ska ledas bort utan att ytan känns brant att gå eller köra på. Befintliga massor schaktas ur till frostfritt och bärkraftigt djup, ofta 300 till 450 mm beroende på jordart och hur tung trafik ytan ska tåla. Där marken lutar mot huset läggs stor vikt vid att vatten inte leds in mot grund eller sockel.
Schakt, geotextil och bärlager
Efter urschaktning läggs geotextil som skiljeskikt mellan undergrund och nya förstärkningslager. Därefter byggs uppfarten upp i flera skikt med krossmaterial, ofta 0–32 eller 0–63 i botten och ett finare bärlager ovanpå. Varje lager packas maskinellt i omgångar för att minska risken för sättningar. På en biluppfart i den här storleken hamnar bärlagret ofta kring 150 till 200 mm och sättlagret kring 30 till 40 mm stenmjöl eller fin kross, beroende på vilken sten som väljs. Noggrann packning gör skillnad. Det märks inte första veckan, men efter en vinter syns det direkt om underarbetet varit för svagt.
Mur som tar upp trycket i slänten
När uppfarten ligger mot en slänt behöver stödmuren ta upp jordtryck och samtidigt ge plats åt rätt överbyggnad. Murblock eller granit sätts därför på en väl avjämnad och packad bädd, ofta med ett grundläggningslager av kross som är bredare än själva muren. Bakom muren fylls dränerande material, till exempel makadam 8–16, och en dräneringsledning läggs där höjd och vattenbelastning kräver det. Filterduk mot bakomliggande jord minskar risken för att finmaterial vandrar in och försämrar dräneringen. För murar som bygger mer höjd blir förankring, lutning bakåt och blockens låsning extra viktiga delar av konstruktionen.
Stenläggning, kantstöd och detaljer som håller ytan på plats
Själva stenläggningen sker först när underlaget är jämnt, packat och rätt avdragen i höjd. Betongsten i format som 210 x 140 mm eller 210 x 105 mm är vanliga val till uppfarter eftersom de tål belastning bra och ger ett tydligt mönster. Tjockleken ligger ofta på 60 mm för personbilstrafik. Stenen läggs med raka foglinjer eller förband som hjälper till att låsa ytan, och kanter mot rabatt, mur eller gång säkras med kantstöd i granit eller betong. Utan stadiga kanter börjar stenarna vandra. Då öppnar sig fogarna och hjulspåren kommer snabbare.
Fogning och justering
När hela ytan är lagd vibreras stenarna ned i sättlagret med skyddsmatta under plattan för att undvika märken. Fogarna fylls sedan med fogsand eller hårdfog beroende på läge och önskad skötsel. Runt brunnar, ränndalar och anslutningar mot trappor eller grindstolpar kapas stenen in så att vattenavledning och avslut blir rena. På en uppfart nära gata behöver höjden också anpassas så att vatten inte samlas vid trottoarkant eller rinner fel väg vid kraftigt regn. Där marken i Johanneshov, Gullmarsplan är tät och hård blir den delen särskilt viktig.
Markarbete med hänsyn till regler och ledningar
Vid schakt intill hus, mur eller anslutande gångytor kontrolleras ledningsdragningar för el, vatten och dagvatten innan grävning sker. Arbetsmiljöverket styr kraven kring säker schakt, avspärrning och maskinarbete, särskilt där nivåskillnader och tunga lyft förekommer. Om dagvattenbrunn, dräneringsränna eller markavvattning byggs in behöver höjdsättningen följa BBR så att vatten leds bort från byggnaden på ett säkert sätt. På uppfarter med större nivåskillnad blir även tillgängligheten viktig, eftersom övergången mellan gångyta, entré och körbar yta behöver kännas stabil och lätt att använda i regn och halka.
Det här ingår ofta
- ✓ Utsättning av höjder, fall och kantlinjer
- ✓ Schaktning och bortforsling av gamla massor
- ✓ Uppbyggnad av bärlager, sättlager och kantstöd
- ✓ Montering av stödmur samt dränerande återfyllnad
Material
| Material | Mängd |
| Betongsten 60 mm | 55 m² |
| Bärlagerkross | 12 ton |
| Murblock | 9 lm |
| Makadam 8–16 | 3 ton |
Liknande markarbeten vid uppfarter och nivåskillnader
En stensatt uppfart med stödmur omfattar ofta både schakt, höjdsättning, dränering och noggrann uppbyggnad av bärande lager. Arbetet anpassas efter hur bilar rör sig över ytan, hur vatten rinner vid regn och hur tomtens lutning påverkar belastningen på muren. På villatomter i Johanneshov, Gullmarsplan förekommer ofta begränsade arbetsytor, vilket ställer krav på tydlig logistik för massor, maskiner och leveranser.
Marksten väljs ofta i 60 mm tjocklek för körbara ytor medan murens uppbyggnad anpassas efter höjd och jordtryck. Där slänten ligger tätt mot uppfarten används dränerande återfyllnad och filterduk för att hålla konstruktionen stabil över tid. I den här typen av arbete ingår också justering av anslutningar mot gångar, trappor, planteringar och eventuella dagvattenlösningar så att hela ytan fungerar som en sammanhängande helhet.
- ✓ Schaktning och bortforsling av gamla beläggningar
- ✓ Geotextil, förstärkningslager och packat bärlager
- ✓ Sättning av kantstöd och marksten för biltrafik
- ✓ Byggnation av stödmur med dränerande återfyllnad
- ✓ Justering av fall, brunnar och anslutande ytor
Står du inför ett liknande arbete?
Beskriv uppfarten eller muren i formuläret här intill så blir det enklare att komma vidare med rätt hjälp för markarbetet.