Byggnation av takkupa med plåtarbete i Johanneshov, Gullmarsplan

En takkupa byggdes med tillhörande plåtarbete på ett äldre sadeltak i Johanneshov, Gullmarsplan. Projektet genomfördes för att ge mer ståhöjd och bättre ljusinsläpp på den övre våningen, samtidigt som takets avvattning och anslutningar behövde lösas på ett hållbart sätt. Arbetet omfattade öppning i befintligt tak, ny stomme, yttertak, fönster och plåtinklädnader runt hela kupan.

Så byggdes takkupan på ett befintligt sadeltak

Arbetet inleddes med inmätning av takfallet och kontroll av befintlig takkonstruktion från insidan. Taket hade en bärande uppbyggnad med äldre sparrar där centrumavstånden varierade något, vilket gjorde att öppningen för kupan fick anpassas på plats i stället för att följa ett helt standardiserat mått. En öppning togs upp mellan befintliga takstolar, och delar av den bärande konstruktionen förstärktes med konstruktionsvirke i dimension 45×195 mm. Kupan placerades så att den linjerade med underliggande fasadöppningar och samtidigt gav ett jämnt avstånd till nock och takfot.

Stomme, isolering och skivmaterial

När öppningen var klar restes en ny stomme för front, sidoväggar och det lilla pulpettak som byggdes ovanpå kupan. Väggarna byggdes upp med reglar i 45×145 mm och kompletterades med isolering i samma tjocklek. På utsidan monterades vindskyddsskiva och därefter läkt där anslutningarna krävde luftning. Råspont användes på takdelen för att ge ett stabilt underlag under underlagspapp och plåtdetaljer. Invändigt förbereddes konstruktionen för senare ytskikt genom att ångbroms och skivinfästningar drogs fram till rena anslutningar mot befintligt innertak.

Plåtarbetet runt kupan och anslutningen mot befintligt tak

Plåtarbetet blev en central del av projektet eftersom kupan bröt ett befintligt takfall där vatten tidigare hade runnit ostört hela vägen ner mot takfoten. För att styra bort vatten från sidorna monterades sidbeslag, fotplåt, ståndskivor och ett övre anslutningsbleck mot det gamla taket. Samtliga synliga plåtdetaljer tillverkades i lackerad byggplåt med 0,6 mm godstjocklek. I mötet mellan ny och gammal takyta lades underlagspappen upp med överlapp, och genomföringar tätades så att vatten inte kunde tryckas in vid slagregn eller snösmältning.

Detaljer som styrde resultatet

En viktig del var att få rätt avrinning vid kupans kindväggar. Här byggdes små rännor upp i plåt för att leda bort vatten från de mest utsatta punkterna. Fönsterblecket fick ett tydligt droppnäsa och sidostyckena veks upp bakom beklädnaden för att minska risken för inträngande fukt. Taklutningen på kupans övre del anpassades efter befintliga förhållanden och gav tillräckligt fall för vald taktäckning. Lösningen följde BBR där fuktsäker utformning och vattenavledning var avgörande för konstruktionen.

Fönster, ytterbeklädnad och färdig takyta

Ett nytt fönster monterades i takkupan för att ge dagsljus till den tidigare mörka delen av övervåningen. Infästningen gjordes i den nya regelstommen och drevades noggrant runt karmen innan bleck och foder sattes. Kupans utsida kläddes med panel som anpassades till husets övriga uttryck, medan takytan färdigställdes med samma typ av taktäckning som på den befintliga delen intill. Det gav ett jämnare helhetsintryck från gatan och gjorde att tillägget inte upplevdes som en lös påbyggnad. Efter avslutat arbete kontrollerades samtliga plåtanslutningar, övergångar och skarvar innan ställningen togs ner.

Resultatet efter färdigställandet

Den färdiga takkupan gav mer användbar golvyta där snedtaket tidigare begränsade rummet kraftigt. Ljusinsläppet förbättrades tydligt och den nya fronten skapade bättre möblerbarhet längs innerväggen. Utvändigt smälte kupan in i takfallet tack vare genomarbetade proportioner och noggrant utförda plåtdetaljer. Särskilt övergången mot det äldre taket blev viktig, eftersom det var där både täthet och utseende avgjordes.